Lilla Björknäs med omnejds historia, 1840 – nutid

Alla bilder är klickbara så de kan ses i större format.

1843
Börjar skolundervisning i Boo i begränsad omfattning

1851

1851 hyrde arrendator Eric Norström ut ”den gamla, kasserade klädesvalken med dess vattenfall vid Lilla Björknäs samt lilla byggningen på gården med 2:ne rum och kök” till Gustaf Sundgren som inrättade pappersvals där.

1856
Flottbron säljs till offentlig förvaltning genom Wermdö Skeppslags Väg- och Brohållningsskyldige.
1861
övertogs bron av Direktionen för Wermdö Broförvaltning, som utarrenderade den med inkomster och underhållsskyldigheter till enskild entreprenör.

Bröd Selma omkring 1915, infobank Nacka, fotograf okänd

Någon gång kring 1875 etablerade skepparen Carl Axel Ryman ett bageri på Danmarks Holme, Carlshälls bageri. Brödet roddes ut av dalkullor som sen gick till fots med korgarna i ett ok upp bland husen till boende och sommargäster för försäljning. Dalkullor var för övrigt vanliga som hembiträden i sommarhusen. Bageriet på Danmarks holme lades ner på 1920-talet. Det funnits ett bageri under denna period även vid Villa Höjden men konkurrensen uppskattades inte av Ryman som rodde dit och slog sönder huset av vilket det blev rättssak såklart.

I början på 1800-talet bodde ”Den hundraåriga gumman på Danmarkholmen”, Greta Jacobsdotter Bartelsson här. Hon bodde ensam på ön i många år efter att hennes man drunknat. Några 108 år gammal som hon påstods ha blivit var en skröna men väl en bra bit över 90.

1865
1865 omtalas ”Lilla Björknäs Papperswalk” med gläntvals, pappersvals och kyl och sysselsättande fem arbetare. Ägare var juveleraren Jacob Gille. Kartan ”Stockholmstrakten i nio kartblad” 1861 visar inte mindre än nio byggnader vid eller intill valken, förutom gården längre upp i dalen.

1868
fick Jacob Gille köpa Lilla Björknäs. Gille skulle betala 9 riksdaler i årlig frälseränta till hospitalet och vid ev. försäljning först erbjuda hospitalet att köpa tillbaka gården eller också erlägga s.k. rekognitionsavgift. Flera villaägare i Lilla Björknäs har drabbats av den. Denna avgift fanns kvar till 1961 då hospitalet ersattes med en engångssumma.

1870
På 1870-talet börjar ångbåtstrafiken ta ordentlig fart och Lilla Björknäs med dess branta stränder och dramatiska natur lockade till sig intressenter.

1873
Uppdelningen av Stora Björknäs jordbruksmark i tomter började när den kände storbyggmästaren Carl Henrik Hallström flyttade in och lät uppföra ett antal sommarvillor för sina vänner i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och Stockholms stadsmission. Senare ägare fortsatte tomtavsöndringen.

1875

Sämskskinnsfabriken. Fotograf okänd. Boo Hbf.

1875 byggs en ny flottbro över sundet då den gamla hade vanskötts och förfallit.

1876

1876 sålde Gille valken till fabrikör Johan Gustaf Buhre, vilken anlade en sämskskinnsfabrik eller garveri på valkens plats vid sundet. Den hade fyra valkar eller hammare som drevs med både vattenkraft och ångmaskin.

Sommarvillorna i Lilla Björknäs

Häradskartan 1901. Boo Hbf

Redan på 1880-talet fanns det inte mindre än tre ångbåtsbryggor förutom de kommersiella som t.ex. Lilla Björknäs och Klintens brygga som man kunde nå med fordon. Längst i norr Mariedals brygga (mellan Mariedalsvägen 3 och 5), lite söder därom Annehälls brygga och ytterligare ett stycke söderut Fredriksbergs tilläggsplats. Vid sekelskiftet fanns ännu en brygga i norr, vid Bergshyddan. Men det skulle komma att byggas fler. Grantomta och Bergdalen och Sundbos strand byggdes ut kraftigt i samband med Alpbaden projektet som vi återkommer till. Rundvik och Zakrishäll, får också bryggor.

Det är i Lilla Björknäs norra del som vi finner den mest sammanhållna och bäst bevarade sommarvillebebyggelsen från tiden 1880-1910. Visserligen har den ursprungliga snickarglädjeutsmyckningen fått stryka på foten i några fall, men husens ursprungliga volym och karaktär finns ändock i behåll. Husen vilar på gedigna stengrunder och är byggda i två våningar med liggande och stående panel målad i ljusa färger.

Häradskartan 1901. Boo Hbf

Den glasade verandan är nära nog obligatorisk liksom det lilla lusthuset på tomten. Taket är så gott som alltid ett sadeltak klätt med plåt eller svart papp. En del av husen har försetts med små torn och tinnar. Till fastigheterna hör bryggor av sten eller trä. Fina exempel är Mariedalsvägen 15 (Bergshyddan) och Friggvägen 9 (Annehäll) nere vid vattnet, från 1880-talet. Mariedalsvägen 20 har fint bevarade snickerier runt fönster, dörrar och veranda. Mariedalsvägen 20 (Ekensborg) är från 1890-talet. Lite längre ner i södra delen av närmiljön återfinns flera representanter från samma period, t ex Fredriksbergsvägen 39 (Villa Höjden) och Björknäs strandpromenad 2 båda från sekelskiftet. Björknäs strandpromenad 3 (Fredriksberg) är en större trävilla uppförd på 1880-talet, huset användes som pensionat och hette från början Jungfruvik men ändrade namn till ”Fredriksbergs pensionat” och drevs från 1923 fram till 1976 av makarna Wadström som ett omtyckt skärgårdspensionat. Exteriören är ursprungligt bevarad med sirliga snickerier och omväxlande liggande och stående panel. Gundersberg och Solvik, en par andra fina sommarvillor som inte finns kvar låg på Talluddsvägen 9 respektive Montelius väg 12.

1884
1884 köptes Lilla Björknäs gård samt Fredriksberg av spannmålshandlaren August Ramstedt.

1887
1887 säljs de första avstyckade tomterna från Stora Björknäs. T.ex. Lars Johan Andersson och Carl Sand köper Nya Björknäs nr 16 längs stora landsvägen (idag Talluddsvägen bredvid Sofiero) för 500 kr och startar lanthandel i fastigheten de bygger upp. Även telefonstationen på Björknässidan förlades dit.

August Ramstedt köper även garverirörelsen och 1892 köptes den i sin tur av hans son Hjalmar. Ett femtontal man arbetade vid garveriet vid sekelskiftet.

1890-1893
1890-talet präglas allmänt av en ny våg av industriell expansion. Det fanns inga gränser för vad man kan göra med ny teknik. Hela världen rycks med. Verkstadsföretag som ASEA, SKF, AGA m etablerade sig, massa- och pappersindustrin expanderade och infrastrukturen byggdes ut, bl.a. vattenkraftverken. Detta motsvarades av en finansiell expansion, mängder med nya banker etablerades över hela Sverige.

Saltsjöbanan invigs 1893 och blir direkt från start mycket lönsam. Banan tillkom i samband med byggandet av den nya villastaden Saltsjöbaden som familjen Wallenberg ville göra till en exklusiv villa- och badort. Fast givetvis skulle Saltsjöbanan också gå förbi industrierna i Sickla, inte minst Wallenbergs egna industrier som Atlas och de Laval. Och här någonstans börjar storvulna industriella planer för Boo med omnejd ta fart, mest kända som Skarpnäsprojekten, dock inte med Wallenbergarna bakom utan mer lokala förmågor.

1894
1894 hade t.ex. en koncession sökts och blivit godkänd för att med en kanal åter öppna upp Moran Edet för sjöfart. Södertälje kanal är vid den här tiden alldeles för smal och slingrig. Moran Edet-kanalen däremot skulle bli rak, 25 meter bred och 6 meter djup. Även en kanal genom Kolbotten (vid Saltsjö-Duvnäs viken) över Järla sjö till Hammarby sjö och vidare ut i Mälaren kom att beräknas över de kommande åren.

1894 reparerades flottbron när den överlämnades till Gustavsbergs fabriks intressenter d.v.s. Gustavsbergsbolaget, som var en av dess viktigaste trafikanter.

1895 Direktörsvillan Lilla Björknäs. Fotograf Axel Lindahl. Boo Hbf

1895
Det första fotografiet från Lilla Björknäs är på direktörsvillan ungefär där Fredriksbergsvägen börjar idag. Den kallades ”Stenvillan” och uppfördes 1751 av Glasbrukets dåvarande direktör och revs på 1910-talet.

1897
I boken ”Stockholm och dess omgivningar, Illustrerad handbok för resande” från 1897 kan man läsa om resan från Stockholm till Gustavsberg. Ångfartygen Gustavsberg II, IV, V och VI avgår 5-6 gånger dagligen från Gustaf III:s staty. Resan tar 1 timme och 45 minuter och kostar 75 öre.

1898
Från 1898 togs avgifter inte längre upp på Skurubron för gående och körande utan endast för båtar som behövde broöppning.

~1900
En muntlig tradition säger att ett stort tremastat fartyg skulle ha legat förtöjt vid Fjäderholmarna, som var en uppsamlingsplats för uttjänta båtar, men slitit sig och drivit till Stora Ängsviken vid Mariedal där den dåvarande ägaren tagit hand om fartyget. Familjen Westerlunds sommarhus skall delvis vara byggt av virke från fartyget. Till sist kunde man inte längre hålla henne läns, och hon sjönk. Det kan stämma för vid arkeologiska dykningar 2008 fann man ett mycket stort relativt intakt skepp som skulle kunna ha varit ca 40 meter långt. Man fann då också ett okänt 20 meters vrak av vad man tror är antingen en vedjakt eller roslagsjakt, samt en Petterssonbåt och en roddbåt.

1901
Uppförs Villa Insjön på udden i Glasbrukssjön av Johan Petter Carlsson även kallad Räv-Kalle som var fabriksarbetare på garveriet.

1904
Får man ännu en ny idé i det att man skall bygga en kanal från Kilsviken till Kummelnäs över Sågsjön, Sågsjö-kanalen! Kung Oscar II uppdrog tidigt till vattenbyggnadsstyrelsen att utreda Sågsjö-alternativ grundligt och ta största hänsyn till alla marinens önskemål. Staten anslår i budget den kalkylerade summan om 4 223 000 kronor för Sågsjö-kanalen – en ansenlig summa på den tiden.

Brukspatronen Anders Viktor Lundström köper Stora Björknäs 1904. Han inrättade bland annat en såg i kvarnen vid sundet för att kunna tillhandahålla husbyggnadsmaterial åt alla tomtköpare. Han tillhörde Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. För att också ge gudstjänstlokal åt den växande skaran sommarboende trosfränder lät han 1906-07 uppföra det kapell som sedan skänktes till nybildade Stora Björknäs Missionsförening och som nu efter ett antal ombyggnader kallas ”Björknäskyrkan”.

1905

Vermdö Järnvägsbolag, Boo Hbf

Men varför nöja sig med kanaler, tåget till Saltsjöbaden var ju en succé! 1905 inbjuds således röstberättigade i Boo till Värmdö Jernvägsbolag för en konstituerande stämma. Det hade under flera år diskuterats att Värmdö med Boo behövde bättre kommunikationer landvägen då flottbron över Skurusundet allmänt ansågs vara en katastrof. Alla vädrade morgonluft eftersom alla förstår att de kan få sälja mark till bolaget alternativt få bra transporter till sina industrier och järnvägsbolaget blir säkert en succé i sig självt. Egnahemssparbanken,

Annons ur Koldalsbladet 21. Boo Hbf.

som senare blev Allmänna sparbanken i Stockholm, ger frikostigt lån till både berörda kommuner och enskilda. Boo kommun lånar ihop pengar och går in med 50 000 kr i projektet som totalt tar in 650 000 kr. Efter mycket diskussioner om dragningen beslutades att järnvägen skulle få en sträckning från Wik bortom Ålstäket till Storängen där banan skulle anslutas till Saltsjöbanan. Gunnar Elias Cassel utnämndes till verkställande direktör och banvallen började byggas vid Ålstäket.

Som ett direkt resultat av planerna för Sågsjö-kanalen köper Krooks Petroleum Stora Höggarn för att anlägga depå.

1905 restes också en minnessten, det så kallade Skogsömonumentet, med två kanoner på höjden vid Baggensstäkets södra sida, för att hedra och påminna om slaget vid Stäket. Stenen avtäcktes den 8 juli 1905 i närvaro av kung Oscar II. Det här året gick också Norge ur unionen med Sverige.

1906
Värmdö Jernvägsaktiebolag får 1906 tillstånd att bygga järnväg med högbro över Skurusundet. Och det fanns många initierade som begrep att något stort höll på att hända här i storstadens utkant.

~1908. Rörstrands Villor. Foto Gustav Alexandersson. Boo Hbf.

Rörstrands AB köper Lilla Björknäs inklusive garveriet för att anlägga en porslinsfabrik och flytta tillverkningen från Karlberg. Alla gamla byggnader rivs för att ge plats åt det nya. Två bostadshus och ett mindre kontorshus på planen söder om tennisbanan flyttas upp i Talluddsvägens backe. Idag ligger bostadshusen på Lilla Björknäsvägen 18 och 20 och kontoret på 17B. Sprängningar påbörjas för fabrikslokaler där tennisbanan är idag.

Som av en händelse kommer en man, S P Mathison, med stora visioner om att ett samhälle för de rika i stil med Wallenbergarnas Saltsjöbaden. Alpbaden skulle det heta och ligga mellan Krokträsken, Mariedal och bort mot Telegrafberget. Inte nog med det, Skarpnäs villastad skulle enligt planerna byggas vid Alpbadens gräns och mot Kummelnäs. Givetvis måste en ångbåtsbrygga anläggas vid Halvkakssundet och ett stickspår från den nya järnvägen skall också dras så den når både Skarpnäs villastad och Alpbaden.

Det var många som flockades kring den ”gyllene kalven”, så till den milda grad att Stockholms kommun nu vill expandera åt öster, ja varför skall bara det privata expandera?

Och det var inte bara i Sverige som framtidsandad var stor. Aktiekurserna på världens börser stiger och fastighetspriserna likaså. Känns mönstret igen?

1907
Sågsjö-kanalen ansågs nu efter utredning vara ett synnerligen tilltalande alternativ till Moranedet-kanalen eftersom den senare bedömdes som en alltför lång och trång farled även när Skurusundet räknades in. Kanalen mot Hammarby bedömdes inte heller som ideal inte minst med tanke på att man måste lyfta Saltsjöbanans järnvägsbro och en god bit av Saltsjöbanan ganska långt upp i luften för att få något så när segelfri höjd. Moranedet-projektet läggs ned.

Pansarkryssaren Fylgia, Boo Hbf.

Marinen är i hög grad involverad och vill bygga ut Sågsjön till en hamnbassäng, en marinbas. Kanalerna skall vara 30 meter breda och 8 meter djupa och marinbasen skall ha en klaffbro över kanalen. Bron dimensioneras med pansarkryssaren Fylgia som måttstock.

Ur Illustrerad Tidning för Kvinnan och Hemmet 23 Maj 1907 läser vi om Rörstrands flytt: ”Fabriken står som bekant i begrepp att slå sig ner på ett nytt och större område, å Björknäs vid Skurusund. Förmodligen skall en gång denna flyttning antecknas såsom en af de största epokerna i fabrikens tillvaro och inleda ett nytt skede af framgångsrikt arbete på de gamla traditionernas bas.”

Konjunkturomslaget, initierat i USA, kom snabbt och tydligt under 1907. Exportpriserna föll, eftersom konjunkturnedgången var ett internationellt fenomen, och bankerna drabbades av växande kreditförluster, delvis också beroende på den omfattande aktiebelåningen, eftersom de uppdrivna börskurserna föll kraftigt i samband med konjunkturvändningen. Massavskedande både i Sverige och över hela världen – social oro – fackliga protester – bankkriser – stopp av alla lånefinansierade projekt – konkurser – panik. Allt blir värre av att staten och kommunerna försöker spara sig ur problemen.

Efter att ha börjat spränga och resa grundmurar (vid tennisbanan) måste Rörstrand i det här läget ha dragit i handbromsen på bygget vid Lilla Björknäs.

1908

Tomterna i Björknäs säljs 1908 för 33 öre per kvadratmeter. Det vet vi från Koldalsbladet 60. 2015 låg priset i samma område på ca 3600 kr. Det motsvarar en årlig genomsnittlig förräntning på 9% eller ungefär vad man brukar säga börsen stigen med i genomsnitt. Inflationen under samma period har i genomsnitt varit 3,75% per år (SCB).

1909

Arbetslösheten stiger under 1908. Arbetsgivarna ser chansen att via sin ganska nya arbetsgivarorganisation föreslå ett femårsavtal med delvis sänkta löner. Landsorganisationen (LO) vill ha ettåriga avtal och löneökningar. Sommaren 1909 bryter storstrejken ut. LO tar ut 294 000 arbetare i strejk och arbetsgivarorganisationen inför för första gången i Sverige lockout av 82 000 arbetare. Arbetsgivarorganisationen vinner så småningom när folk tvingas tillbaka till arbete p.g.a. svält eftersom strejkkassorna inte räcker till. Den sociala oron och arbetslösheten spred sig i allt vidare cirklar över hela världen och krav på republik restes i många läger, även i Sverige. Många av de svartlistade arbetarna efter strejken emigrerar till USA i hopp om ett bättre liv.

Värmdö Järnvägsaktiebolag försätts i konkurs och Boo kommun och många andra förlorar sina pengar. Banvallen som börjat byggas vid Ålstäket döptes av folkhumorn till Cassels Enskilda Bank och är det enda som finns kvar av de storslagna planerna.

1910

1914 Skrubron byggs, infobank nacka, (Foto Mauritz Mattson)

När järnvägsbygget misslyckats tog ledningen för Gustavsbergsbolaget initiativ till att i stället bygga en ny högbro för vägtrafiken för att underlätta transporterna till och från fabriken och för att slippa de besvärliga broöppningarna och backarna ner mot sundet. Det räckte inte med att de var krokiga, vid slagregn spolades gruset i backarna ner och man var tvungen att köra direkt på bara berggrunden för att ta sig upp. 1910 hade man så gott som beslutat bygga efter ett fastställt förslag till järnbro för 300 000 kr när byggnadsfirman Arcus framlade ett alternativt förslag till bro i armerad betong. Trots att betongen ännu var ett oprövat material för konstruktioner av denna storlek så blev det AB Arcus som fick utföra bron. Konstruktionsarbetet stod under ledning av civilingenjören Tor Kempe med professorn L.I. Wahlman som rådgivare i arkitektoniska frågor.

1911
Bland tanterna var det den här sommaren mycket talande om kapten ”Vackra Lasse” (kapten Evald Larsson, på Gustavsberg III). Det måste ha varit en synnerligen vacker och charmerande karl eftersom han var i var kvinnas mun. (Koldalsbladet, no 3)

1914
Marinen drar tillbaka sitt stöd för Sågsjö-kanalen. I och med första världskrigets utbrott fick de nog annat att tänka på. Tiden präglas av nationalistiska stämningar, ja för att inte säga nationalistiska yror, inte bara i Serbien utan i de flesta Europeiska länder och även så i Sverige. Kriget framställs t.ex. i England som ett litet äventyr i Frankrike som snart skall vara avklarat.

Rörstrand köper upp Göteborgs Porslinsfabrik på Hisingen och nu är nog sagan all för planerna på att flytta fabriken från Karlberg till Lilla Björknäs. Under 1920-talet kommer Lidköping och Göteborg ta över när fabriken i Karlberg stänger.

Alla transporter till bygget för den nya Skurubron skedde sjöledes. Vintern 1914 – 15 var sträng och isen försenade transporterna av bl. a. grus och singel med flera veckor. Från landningsbryggorna gick décauvillebanor uppför branterna till arbetsplatserna. Vattnet till betongblandarna togs från Stora Björknäs kvarndamm.

1915

1915 Gamla och Nya Skurubron. Fotograf okänd. Ägare okänd.

Högbron över Skurusundet invigdes 1915 och blev betraktad som ett ingenjörskonstens mästerverk. Brons ursprungliga bredd var 7,5 meter, vilket var bredare än den tidens landsväg och ansågs fullt tillräckligt. Kung Gustav V ankom med bil, kungen gick över bron, och fortsatte med bil till Värmdö för en redan inplanerad jakt. Det finns en journalfilm längre ner (vid 1919) från invigningen. Den gamla flottbron bogserades så småningom bort till Vaxholm och blev ursprunget till Pålsundsbron. Läs mer om Skurubron i Koldalsbladet 26. Koldalsbladet Nr 26 – Apr 1989

Lars Johan Andersson bygger ett nytt hus vid Vilsta vid brofästet för Skurubron (mellan gamla påfarten till Skurubron och Paviljongvägen) och flyttar lanthandeln dit. Senare byggde han affären mitt emot bussgaraget och flyttade dit.

1916
Stora Björknäs gård brinner ner när konsulinnan Elmgren går in med ett levande ljus i en garderob. Nu fick man nytta av telefonstationen där folk ringdes ihop för släckningsarbetet. Någon brandkår fanns inte.

1916 Klintens Brygga, Stockholms Länsmuseum, Foto Carl-Oscar Östling

1916 Klintens Brygga, Stockholms Länsmuseum, Foto Carl-Oscar Östling

Klintens brygga var välbesökt och hade vid den här tiden en inte bara ett större regnskydd utan även kanske den vackraste pressbyråkiosken som byggts. Kiosken flyttades till Lännersta brygga så småningom men är idag borta. Klintens brygga idag står och förfaller.

Sverige har ändå klarat sig hyggligt i skuggan av kriget. Den nationalistiska yran har falnat vid det här laget och succesivt har det så klart blivit allt sämre. Många är missnöjda från höger till vänster. Från 1916 skärps läget och i slutet av året införs ransonering av mjöl och brödsäd.

1917
De enorma förlusterna av människoliv, livsmedelsbrist och växande klassklyftor bildar fond för revolutionerna som nu följer. Först ut är Ryssland i början av 1917. I Sverige retar även motståndet mot allmän rösträtt upp folk och när riksdagen skall debattera livsmedelsbristen samlas tiotusentals människor på Gustav Adolfs torg för att protestera. Många fruktar eller hoppas på revolution. Polis och militär spärrar av Helgeandsholmen och placerar ut kulsprutor på flera av de offentliga byggnaderna i området vartefter polisen går till angrepp och demonstrationen skingras under tumult och panik. Så nära har Sverige aldrig varit en revolution varken förr eller senare. I Finland bryter det däremot ut 1918 i det s.k. Finska inbördeskriget.

1919
Efter krigets slut finns det många rastlösa i den nya arbetskategorin flygare. På hösten gör greve Di Robilant ett försök att med ett stort hydroplan flyga under Skurubron, men ogynnsamma vindförhållanden tvingar honom att avbryta. Hans avsikt är dock att vid nästa lämpliga tillfälle försöka igen. Men kapten Saunders vid P.O.-flygkompani går i all tysthet upp med en d’Havilland från flygfältet vid Hägerstalund och tar sikte på Skurubron och blir den första att fullborda en flygning genom ett brovalv i Skandinavien.

Här kan du se en journalfilm från Skurubons invigning 1915 samt Saunders flygning under bron 1919.

Det här med att flyga under broar var en populär aktivitet. Bara sju månader tidigare flög australiensaren Sidney Pickles under en av broarna på Themsen men mest berömd är ändå Charles Godefroys flygning genom Triumfbågen i Paris som markerar slutet på första världskriget. Flygarna var beordrade att marschera till fots i segerparaden men detta uppfattades som en oacceptabel förolämpning och de beslöt i hemlighet att en av dem skulle flyga igenom triumfbågen under paraden istället. Det finns också på film här.

Björknäsbolagets buss 1925, Fotograf okänd.

1920
Busstrafik startar över Skurubron. Blom & Larssons första försök med små, enkla bussar fick stark respons hos allmänheten. Snart ökade busslinjerna och antalet passagerare. Bussarna blev större. Efter krigsslutet ökade inte bara busstrafiken utan fordonstätheten över huvud taget. Värmdövägen blev en av Sveriges mest trafikerade vägar. Skurubron blev en ”flaskhals” som orsakade milslånga köer. Såväl bron som tillfartsvägarna var underdimensionerade. Det fanns inga cykelbanor. Som cyklist kände man sig hotad till livet med en buss bakom sig, vilken inte kunde köra om. Och gångbanan var gångbana och ingenting annat. Det påstås att bussarna lite längre fram i tiden måste fälla in backspeglarna vid möte med en annan buss!

På 20-talet var inte bara på sjöarna man kunde åka skridskor. I Boo frös också vägarna till is. Sandning förekom inte och vägarna plogades med träplog bakom hästar endast vid större snöfall. Fast å andra sidan, bilar fanns det knappt. Det gick att åka skridsko på vägarna ända in till Stockholm. Stockholmare gjorde det omvända och åkte skridsko ut hit. På Gamla Brovägen, i backen ner mot gamla brofästet, åkte Björknäs barn kälke och spark.

En tid fanns här i Björknäs även en motorcykelklubb som hade tävlingar uppför backen från gamla brofästet, men klubben upphörde när en tävlande körde emot en telefonstolpe och slog i ryggen så han blev lam.

Restaurang Nya Björknäs 1920? Fotograf okänd.

1920 startas restaurang Nya Björknäs i Skogsvillan som låg vid dagens Paviljongvägen med strålande utsikt över Skurusundet.

Evangeliska fosterlandsstiftelsen köper Lilla Björknäs exklusive de redan avstyckade tomterna Villa Höjden, Zackrishäll, Sandersdal, Rundwik, Annehäll och Mariedal. Samtidigt får Bergfors snickerifabrik i uppdrag att uppföra två bostadshus för hemvändande missionärer vid Lilla Björknäsvägen med nummer 15 och 16. Övriga byggnader i den branta backen plus Fredriksberg med tillhörande annex användes också av missionärer. Villa Betania (Björknäs strandpromenad 2) beboddes av föreståndaren för verksamheten, August Silfverskjöld med familj. I kyrkböckerna från tiden kan man se att de hemvändande förde med sig barn som blivit födda i Eritrea och Indien.

1920 bildandes Boo Elektriska Distributionsförening (Boo Energi) och koncessionen erhålls 1922.

Cedemars arrenderar och driver jordbruket i Lilla Björknäs. Korna betar i skogen vid stigen bort mot Talludden där ett stängels med sätta sats upp som spärrar för djuren. Detta låg vid dagens utsiktsplats över Glasbrukssjön mitt emot Talluddsvägen 31. Danmarks ängar tillhörde Lilla Björknäs och var inhägnade. Där slog man hö som lades in i lador tills de kunde köras hem till gården när sjöarna frusit och om inte Glasbrukssjöarna bar gick färden över Svartputten och Sjöängen.

1923
Efter att ha fått ny arrendator och upprustats brinner restaurang Nya Björknäs ner 1923. Istället bygger man nu upp restaurang Herrgården (Herrgårn) med dansbana. Men det gick knackigt p.g.a. att man inte fick utskänkningstillstånd. Flera ägarbyten sker under åren som kommer med bl.a. Nalens nöjespappa Gustav ”Topsy” Linblom, tillika guldmedaljör i tresteg i OS 1912, som en av dem som försökte få fart på etablissemanget.

Invigs Boo kyrka. Boo blir egen församling.

1923 startas Fredriksbergs Pensionat under ledning av Brita och Walfrid Wadström.

Evangeliska fosterlandsstiftelsen säljer Lilla Björknäs till Allmänna Sparbankens dotterbolag Skuru-Björknäs för uppstyckningen av sportstugetomter.

1925

1956 Linds Båtvarv. Fotograf okänd.

Införs kommunalfullmäktige

Lantbruket på Stora Björknäs lades ned helt 1925. Då såldes gårdens ekonomibyggnader till Björknäsbolaget som lät bygga om ladugård och stall till garage respektive verkstad för sin busstrafik.

1926
Linds varv, startas av Helmer Lind vid Källviken.

Joel Pettersson blir sista arrendator till gården och jordbruket i Lilla Björknäs. 1926 läggs jordbruket ner.

1927
Lilla Björknäs Villaägareförening bildas.

Dansbanan. Foto Nils Svensson. Boo Hbf.

1928
Dansbana byggs på ”Midsommarberget” ovanför Glasbrukssjön. Idag motsvaras platsen av baksidan på tomterna på Ymervägen 4 och 6.

De första 20-talet stugor för mindre bemedlade kvinnor i Anna Johansson-Visborgs Semesterhemsföreningens byggs under sommaren i Ekensdal vid Kungshamn. Innan Skurusundvägen byggs 1947 roddes gästerna ut. Idag äger stiftelsen Ekensdal och har 81 stugor och 8 rum till uthyrning i området, bl.a. i gamla Kungshamns Krog.

1929
Under 1920-talet uppmärksammades återkommande oegentligheter inom de allmänna sparbankerna. I mars 1929 genomfördes på finansministerns order en undersökning av flera allmänna sparbanker. Detta ledde i april 1929 till den så kallade Sparbankskraschen. Åtta allmänna sparbanker över hela landet tvingades upphöra däribland Allmänna Sparbanken i Stockholm som tar med sig Skuru-Björknäsbolaget i fallet. Styrelsen för Lilla Björknäs Villaägareförening under ledning av John Ljungberg lyckas lösa de problem som uppstått. Därefter tar Klintens Tomtförsäljningsbolag vid under ledning av grosshandlare Gustav Axén, som fortsätter försäljningen ända in på 50-talet då även Emblavägen, Ymervägen och södra delen av Heimdalsvägen anläggs.

Någon gång i slutet på 1920-talet öppnar Lilla Björknäs Livsmedelsbutik. Butiken som har sommaröppet ligger på Fredriksbergsvägen 1.

1930

Det fanns inget ”bungy jump” 1930, men vem behöver en snodd?

Mjölkutköraren Eric Söderberg blev frånkörd när han skulle ut och bada med sina kompisar. Jag kan bada själv, tänkte Eric, tog en taxi och åkte ut till Skurubron. Han berättade för chauffören om sin tokiga idé. Chauffören gjorde det enda riktiga i det läget, han avrådde Eric och han krävde förskottsbetalning. Eric var envis, bytte om till baddräkt, hoppade upp på räcket, kollade att inga båtar fanns under bron och gjorde ett rejält svanhopp. Klättrade uppför branten och fortsatte i taxin in till stan. – ”Det visslade om öronen och jag fick ett blåmärke på vänstra vaden och blåa nävar men allt gick bra för övrigt” berättade han.

Hopptornet i Glasbruksjön. Fotograf okänd.

Några dagar senare hände ungefär samma sak. En onsdagskväll kom tre grabbar cyklande över bron. En av dem klättrade upp på räcket och plumsade ner i vattnet. Han kom upp svårt haltande men tog sin cykel och fortsatte in mot stan.

Utbyggnaden av Lilla Björknäs pågår och vintertid är det populärt att åka kälke ned för Drottningbacken, som Lilla Björknäsvägen hette då. Drottningberget heter för övrigt fortfarande berget som man kan nå via en ordnad stig en kort bit in på dagens Bäcktorpsväg. Vassviken i Glasbrukssjön, vid nuvarande badet, lockade mindre barn eftersom det var långgrunt och i badviken, en bit in längs stigen från dagens Glasbruksvägen, fanns badbrygga och 2 trampoliner, en på 1,5 meter och en på 3 meter. Fundamenten syns både på land och i vattnet fortfarande.

Lilla Björknäs 1937, Boo Hbf.

1933
Björknäs Vägförening bildas. Samma år bildas Klintens Båtklubb. Klintens båtklubbs varvsplats har för övrigt byggts med hjälp av all sprängsten som blev över när man byggde ett reningsverk inne i berget bakom brovaktarstugan.

1933 tar Maria Håkansson över Herrgårn och öppnar samtidigt dansrestaurangen Bal Palais i Stockholm, och nu tar det fart.  De abonnerade båtarna Aga I och Aga III går från Stockholm och passagerarna gör entré genom stenporten i backen på Klintvägen som står kvar än idag. Busstrafiken och även privatbilismen ökar snabbt och nu kommer kunderna, inte minst med utskänkningstillståndet för vin som erhålls 1935.

1934
Lilla Björknäs vattenledningsförening bildas. Syftet är att pumpa upp vatten från Glasbrukssjön för att undvika att använda för mycket brunnsvatten, vissa brunnarna har nämligen blivit torra eller fått saltvatteninträngning.

1936

Utbärning av post med brevbärare startar 1936/1937 och då med cykel. För att underlätta fanns det samlingsplatser för brevlådorna som är brukligt på landsbygden för de som inte råkade bo vid vägen där brevbäraren passerade förstås.

1941 Björknäspaviljongen
(Foto: Sture Waldö)

1939
Midsommarberget upplevs som liggande lite avigt och diskussioner har förts med Gustav Axén om flytt till tennisplanen vid båtvarvet. Från 1939 till 1949 sker midsommarfirandet vid tennisplan istället. Under en tid fanns långt gångna planer på en dansbana med tak där majbrasorna idag brukar vara men det blev av okänd anledning aldrig byggt.

1941

1939 får restaurang Herrgårn fullständiga rättigheter och 1941 står Björknäspaviljongen (Pavven) klar med Nordens största dansgolv med 400 kvm och som blev ett mycket populärt dansställe med plats för 1 200 dansande och med tidens bästa orkestrar. God ordning rådde, 12 vakter såg till att ingen alkoholförtäring skedde i paviljongen.

1945
Lilla Björknäs Livsmedelsbutik, Villa Solhem, blir åretruntbutik tills i början på 1960-talet då butiken upphör.

Livsmedelsbutiken Lilla Björknäs. Fotograf okänd. Boo Hbf

1946
Boo kommunalfullmäktige tar beslut om vägnamnen. Det skulle dröja till början på 50-talet innan vägskyltarna kommer upp.

1947
Gustavsbergsbolaget upphör med båttrafiken. Under 1948 och 1949 sköts trafiken av Stockholms Ångslupsaktiebolag SÅA.

1949

Valborg 1949 räknade man in 2700 gäster hos restaurang Herrgårn som serverades av 25 servitriser, 30 bussar gick i skytteltrafik och 3 orkestrar spelade.

1 juli står nya Lilla Björknäsvägen klar (dagens Talluddsvägen från Gundersberg ner till Glasbruksvägen) och invigs av landshövdingen Karl Levinson.

1949 får Skurubron elektrisk belysning.

1950
När vägskyltarna kom upp fick alla normala adresser. Tidigare kunde adressen vara antingen namnet på fastigheten t.ex. Skogshyddan, Lilla Björknäs, Klinten, eller namnet på kvarteret med nummer t.ex. kvarteret Kronan nr. 5, eller med gustavsbergsbåt till angiven brygga. Alla bryggor hade låda med lock för post och tidningar. Från början fick man hämta posten vid Klinten, då livsmedelsbutiken vägg i vägg med posten hade Lilla Björknäs Livs som filial, kunde man hämta posten där under sommaren.

Talluddsbussen, linje 1o, börjar gå med sommartrafik, tills SL tar över kring 1970.

1952
Boo-posten låter meddela att det ”i Boo finns 6000 invånare, 10 000 sommargäster, 3 500 hus, 5 poliser, 25 lärare, 1 provinsialläkare med mottagning, 1 distriktssköterska, 1 folktandläkare med klinik och sköterska, 2 präster och 1 prästgård, 296 hundar, 40 kor, 10 hästar, 18 pensionat/ungdomsgårdar/semesterhem och att 56 % arbetar i Stockholm samt 8 % arbetar i angränsande soknar och att det inte fanns några arbetslösa den 20 juli”.

Björknäs Centrum 1952

Lilla Björknäs 1952

Lilla Björknäs Villaägareförening och Lilla Björknäs vattenledningsförening går samman till Lilla Björknäs Villaägareförening.

Bifogar de s.k. ekonomiska kartorna från 1952 som kommer från Boo Hembygdsförening. Här kan man bl.a. tydligt se var Björknäspavilliongen, och restaurang Herrgårn låg.

Talludden 1952

1955-11-28 Skurubron, Boo Hbf, Fotograf Carl-Oscar Östling

1957
Skurubron byggs ut 1953–57 med en ny bro norr om den gamla och består sedan dess av två parallella broar. Då den norra bron konstruerades byggdes även den äldre bron om. Det massiva broräcket revs, brobaneplattan breddades och fick en ny geometrisk profil i hela brons längd. Antalet sekundärpelare halverades och de kvarvarande gjordes grövre. En relief tavla mitt på bron som visade gränsen mellan Uppland och Sörmland togs bort och trots förslag om att sätta tillbaka den har inget hänt.

1962
Länshuvudväg 152 mellan Stockholm-Gustavsberg byter namn till riksväg 74 men degraderas senare till länsväg eftersom den mest användes till lokala resor.

1966
Pop- och rockband som Beatles, nya nöjesvanor och krogliv, nya dansstilar som shake och disco, fritid, TV och mycket annat kommer under 60-talet och ungdomarna kommer inte längre för dans i Björknäs paviljongen. Lokalerna börjar bli slitna och behöver renoveras. När man inte heller får tillstånd av kommunen att servera det populära mellanölet lägger Håkanssons 1966 ner Pavven. Istället hyrs lokalen ut till exempelvis KFUM för bingo, Nacka hembygdsgille och Finska föreningens danskvällar, och några gånger hölls SM i klassisk dans.

1967
Står Orminge klart och inflyttningen börjar.

Värmdöleden
1963 beslutas att Värmdöleden skulle bli en helstatlig väg vilket innebar att Nacka inte behövde bidra med finansieringen. Vägen kom att byggas i etapper och byggs fortfarande ut åt öster.
– 1968 Invigs första delen av den nya Värmdöleden Skuru-Vikdalen
– 1972 Vikdalen-Lugnet
– 1975 Björknäs-Lännersta
– 1978 Lännersta-Insjön
– 1985 Insjön-Mölnvik

1970

I april 1970 beslutar regeringen mot alla partiers uttryckliga vilja i både Boo landskommun, Nacka stad och Saltsjöbadens köping att slå samman de tre kommunerna till Nacka kommun.

Björknäs Centrum 1971

Lilla Björknäs 1971

1971
Den 1 januari upphör Boo alltså att vara egen kommun. I samband med detta justeras vägnamnen i alla kommundelar så att dubbletter inte förekommer vilket skulle vara problematiskt inte minst för utryckningstjänster. De vägar med samma namn som har flest nummer får behålla namnet. Så får exempelvis Ljungvägen, efter Ljung som bott där, byta namn till Ljungrisvägen.

Kartorna är kopior av taxikartor från Boo Hembygdsförening

 

1978
Björknäspavilliongen brinner ned och restaurang Herrgårn rivs också. Idag är det lägenheter och parhus på området (Paviljongvägen). Det enda som minner om svunnen tid är stenporten som står kvar i backen på Klintvägen.

1981
Nu rivs de sista som finns kvar av Stora Björknäs gård för att ersättas av SL:s stora bussanläggning.

Det finns en film här från sommaren 1987 som i sin början filmar delar av Skurusundet.

2002
Detaljplan (DP 283) för Lilla Björknäs I vann laga kraft.

2003
Arrendeavtal tecknas med kommunen för strandremsan mellan Linds båtvarv och gamla Björknäs pensionat.

2006
Detaljplan (DP 380) för Lilla Björknäs II vann laga kraft.

2007
Arrendeavtal för strandremsan mellan Linds varv och Björknäs strandpromenad överlåts på Lilla Björknäs Båtklubb.

2008

Båtkompaniet i Skurusundet (Foto: Per-Ivan Selinder 2016)

I januari fattar Linds båtvarv i Lilla Björknäs eld och är övertänt på 6 minuter. Varvet brinner ner till grunden och tar 37 båtar med sig. Varvet byggs upp igen och kallas nu Båtkompaniet i Skurusundet och erbjuder själv och tillsammans med andra både båtbyggar- och varvs tjänster samt sjömack.

2011
Björknäs vägförening upphörde och vägarna är från och med nu kommunens ansvar. Vid upphörandet innefattade Björknäs vägförening ett ganska stort område med Lilla Björknäs, Sjöängsområdet, Eknäs och Tollare.

2013
Lilla Björknäs Villaägareförening blev ansvariga för fiskevården i Glasbrukssjön

2015
Den nya påfarten till Skurubron invigs samtidigt som högbron firar 100 år

Ortsnamn och deras läge i Lilla Björknäs

Alpbaden, Karlshöjd, Gunhildsborg, Sundbo, Grantomta, Bergdalen och Carlshäll

Villa Karlshöjd. Foto Mauritz Mattson 1915. Boo Hbf.

Till Kummelnäs hörde Karlshöjd som var en stor sommarvilla som låg precis invid 180-graders svängen på nuvarande Skarpövägen, d.v.s. strax norr om Danmarks holme. Gunhildsborg hette nästa hus och söder om det låg Sundbo med 8 fastigheter. Halva Sundbo och halva Danmarks holme tillhörde Kummelnäs och den andra halvan Lilla Björknäs. Grantomta, angränsar i söder till Sundbo, och ytterligare ett kort stycke söderut ligger Bergdalen som delar en förfallen ångbåtsbrygga med Grantomta. Alla omtalade fastigheter hade bryggor vid tiden för andra världskrigets utbrott. Grantomat har en stuga kvar i övrigt finns bara grunderna kvar från alla andra hus. Lite högre upp på berget finns resterna av en vattenreservoar som pumpade upp vatten från Krokträsken och sen leddes vattnet ner till husen under. Det var hela det här området och bort till Krokträsken som skulle bli Alpbaden, det nya Saltsjö-Baden.

Stora Ängsviken, Ekensberg, Mariedal, Bergshyddan, Annehäll, Rundvik, Zakrishäll, Zakrisdal

Häradskartan 1901. Boo Hbf

Stora Ängsviken, ligger där Danmarks ängar avrinning till Stora Ängsviken mellan Skurusundet och Halvkakssundet. Här börjar det vi idag benämner Mariedal. Längst norr ut på udden ligger Ekensborg. Bergshyddan var på sin tid det hus som låg längst norr ut i Mariedal. Idag har huset adress Mariedalsvägen 15. Mariedal var ursprungligen området precis runt den avstickare till vänster på Mariedalsvägen som går ner till vattnet mellan Mariedalsvägen 3 och 5. Området kring Mariedalsbryggan är numera restaurerad av kommunen för alla att tillgå. Annehäll är nästa anhalt och är udden precis söder om Mariedal och sommarvillan har adress Friggvägen 9 men huset syns inte från Friggvägen. Annehäll har fått sitt namn av Anna Ryman som drev bageri på Danmarks holme. Rundvik ligger precis söder om Annehäll men nås från Heimdalsvägen 32. Zakrishäll är namnet på området med 8 fastigheter samt bryggan med samma namn (vid Fredriksbergsvägen 34). Zakrisdal är troligen ett annat namn på huset Tornvillan som numera är rivet (Bryggvägen 5). Området har fått namn efter timmerman Zacharias Jansson.

Trollsjön, Insjön, Stora Björknäsberget,
Trollsjön finns med på denna karta och är det gamla namnet på Övre Glasbrukssjön. Idag benämns Vittjärn ibland som Trollsjön, tror det skett någon sammanblandning över tid. Glasbrukssjön kallas på Häradskartan från 1901 även för Insjön. Villa Insjön är också namnet på huset på udden vid änden på Glasbruksvägen. Dagens Insjön ligger vid Velamsund som å andra sidan förut hette Velamsundssjön. Stora Björknäsberget heter idag Sjöängshöjden.

Fredriksberg, Gundersberg, Tempelberget, Stugan

Gundersberg. Fotograf: K.G. Nordenadler ca 1895. Tillhör Greta Sachse, Stockholm.

Fredriksberg, på vissa kartor Fredriksborg, har fått namn av fabrikör Fredrik Edholm och är området nere vid gatan Björknäs strandpromenad. Den gamla bryggan förfaller och är avstängd. Villa Gundersberg låg på Talluddsvägen 9 och har fått sitt namn från sjökapten Gunder Olsen som lät uppföra det 1879. Berget bakom kallas idag Tempelberget medan Stugan låg vid på dagens Gundersbergsväg och innehades av Gunders dotter Sigrid. Tempelberget och Tempelstigen tros ha fått sina namn efter Villa Gundersbergs lusthus som låg precis där parkbänken idag står på allmänningen med utsikt över sundet (nås från Tempelstigen). Lusthuset syns på bilden nedan liksom tornet på villan. Strax öster om parkbänken finns även de överväxta resterna av den damm som med hjälp av en vindpump på berget försåg Gundersbergs fontän med vatten från Skurusundet (eller Glasbrukssjöns utlopp månntro) och som rann ner till fontänen med självtryck från dammen. Villa Gundersberg brann ner på 1930-talet men var en tid efter sekelskiftet sommarbostad åt brännvinskungen L.O. Smith och även chefen för hovstallet August Gustaf Fersen Gyldenstolpe som då och då fick besök på Gundersberg av kung Oscar II.

Annefred, Sofiero, Solvik, Klinten, Montelius Villa, Skuruborg

Tidigt 1900 tal. Flottbron med Sämskskinnsfabriken i bakgrunden. Fotograf okänd.

Av Annefred finns inget kvar och likaså Sofiero, vars namn har tagits över av Nacka Seniorcenter Sofiero. Solvik, tidigare torpet Viken, är området i änden på Montelius väg och här låg en ståtlig sommarvilla som en annan av Gunder Olsens döttrar Astrid bebodde. Villan byggdes av Gustaf Adolf Montgomery den kan man också se på bilden. På vykortet bredvid kan man tydligt se Montelius Villa som Wermdö Brobyggnads Bolag lät uppföra. Man kan även se Klintens brygga och Brovaktarstugan med krog samt framför den lanthandeln och Vägverkets lada (idag Klintens båtklubbs lada). Man kan även skymta Skuruborg, eller Borgen som det står på kartan, på andra sidan sundet.

Montelius Villa köptes som sommarhus 1883 av hovrättsrådet Oscar Montelius och senare hans son Oscar Montelius berömd arkeolog och riksantikvarie. Sommartid hade familjen en ko med sig som betade på Klinten och som fraktades ut med Gustavsbergsbåtarna tillsammans med familjens pick och pack. En av hans andra barn, häradshövdingen Wilhelm Montelius var styrelseordförande i både Stockholms Allmänna Telefon AB och LM Ericsson och lät uppföra Sommarbo i Velamsund men det är en annan historia.

1800 Skuruborg. Målning J.P. Korn, Nacka kommun

Skuruborg torde ha varit det första sommarnöjet längs Skurusundet. Den äldsta delen av byggnaden byggdes på 1790-talet som en ”Fåfänga” (lustpaviljong), till Skuru gårds romantiska park. Sannolikt var det Skuru gårds ägare kaptenen och arkitekten Carl Råberg, senare adlad Mannerskantz, som ritade huset i samband med att han skapade Skuruparken. Byggnaden har byggts ut vid gavlarna 1820 och 1914. Idag ligger den i skuggan av det västra brofästet.

Lokala namn och Vägnamn
Petrusvägen har namngivits efter timmermannen Petrus Alexandersson som köpte Zakrishäll av Zacharias Jansson. Petrus var bl.a. verkmästare vid byggandet av Boo kyrka.

Axéns väg har namngivits efter grosshandlare Gustav Axén som drev Klintens Tomtförsäljningsbolag från slutet av 1920-talet.

Gundersbergsvägen har namngivits efter Gunder Olsson som ägde området på andra halvan av 1800-talet.

Baggensstäket hette tidigare Haru stäk. Det är oklart när namnet ändrades men från 1632 finns Baggensstäket belagt. Baggar betyder motsträvigt vatten på fornnordiska men så har vi ju haft Jacob Bagge boende på Boo gård. Det är oklart vilket ursprunget är.

Källor:
www.infobank.nacka.se/ext/kultur/nackas_historia/nacka_genom_tiderna/
platser/html/bjorknas.html

www.infobank.nacka.se/ext/Kultur/Nackas_historia/nacka_genom_tiderna/
Platser/html/klinten.html

www.infobank.nacka.se/Ext/Bo_Bygga/planer_program/kulturmiljoprogram.pdf

www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html

www.sv.wikipedia.org/wiki/Kung_Valdemars_segelled

www.abc.se/~pa/mark/valdemar.htm

www.sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_Vasa

www.sv.wikipedia.org/wiki/Jakob_Bagge

www.sv.wikipedia.org/wiki/Rysshärjningarna

www.marinarkeologi.nu/projekt/projektarkivet/66-aengsviken-skurusund.html

www.marinarkeologi.nu/MT/1995/mt_1995_4__699.pdf

www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/
kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0182030022/

www.archive.org/details/stockholmochdess00bonn

www.infobank.nacka.se/ext/Kultur/Nackas_historia/nackaboken/
nackaboken_2005.pdf

www.infobank.nacka.se/ext/Kultur/Nackas_historia/nackaboken/
nackaboken_2007.pdf

www.hembygd.se/boo

www.hembygd.se/boo/files/2013/07/Skarpnäsprojektet-del-1.pdf

www.sv.wikipedia.org/wiki/Länsväg_222

www.sv.wikipedia.org/wiki/Danvikens_hospital

https://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsjöbanan

www.popularhistoria.se/artiklar/sista-pesten-i-stockholm/

http://www.sjohistoriska.se/sv/Kusten-runt/Marinarkeologi/Vrak-i-Ostersjon/Mars/Lar-dig-mer-om-Mars/

https://sites.google.com/site/klintensbaatklubb/historik

http://rorstrand-museum.se/historia/106-2/

http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1907/pdf/1907_21.pdf

Böcker som inspirerat:

Sommaröarna av Per Wästberg

Boo sockens historia av E. Alfred Jansson

Skärgårdsbåt till sommarnöjet av Kurt Bergengren

Glimtar från Dalarö av Torbjörn Landström

Alla våra ångslupar av Olsson och Ekström

  • Nyheter via e-post

    Skriv din mailadress här och få information när hemsidan uppdateras.

  • Vattentemperaturen i Glasan